Vite omvandlas inte till skadestånd vid försäkring

--------------------------------------------------------------------------------
Stockholms tingsrätt har prövat frågan om ett viteskrav från en beställare mot en huvudentreprenör kan omvandlas till skadeståndskrav när huvudentreprenören kräver ersättning från sin underentreprenör, motsvarande vad huvudentreprenören utbetalat i vitesersättning till sin beställare.

2002 ingick Peab Sverige AB ett avtal med Utvecklings AB Kranen om att på totalentreprenad uppföra en ny kontorsbyggnad i Malmö. Peab anlitade i sin tur Bravida Sverige AB för att projektera och utföra installationer av bland annat rör i byggnaden. Under påskhelgen 2004 uppstod ett vattenläckage i byggnaden som berodde på en av Bravidas rörmontörers misstag. Som en följd av uppkomna vattenskador kunde Peab inte avlämna entreprenaden i tid till Kranen. Med anledning av förseningen betalade Peab ett förseningsvite till Kranen.

För avtalen gäller ABT 94 och Bravida har en ansvarsförsäkring hos Trygg-Hansa Försäkringsaktiebolag. I en skiljedom fann nämnden att Peabs anspråk på erlagt vite skulle inordnas under ABT 5 kap 14 § samt att Bravida skulle förpliktas att utge sammanlagt nästan 5, 2 miljoner kronor avseende vite och ersättning för självrisk på Peabs egen försäkring.

Frågan i målet är enligt tingsrätten om det vite som Bravida förpliktats att utge till Peab ska ersättas ur Bravidas ansvarförsäkring hos Trygg-Hansa. Bravida har anfört att beloppet till sin natur inte är ett vite utan ett skadestånd. Trygg-Hansa har bland annat invänt att enligt villkor utgår inte ersättning för viten.

Tingsrätten finner att tolkningen ska ligga i linje med den språkliga utformningen och att tolkningen ska ske strikt. I villkoret sägs tydligt att ersättning ut försäkringen inte kan utgå för viten.

Frågan är därefter om det vite som Bravida ålagts att betala till Peab genom att förflyttas i kontraktskedjan förlorat sin karaktär av vite och genom att benämnas skadestånd ska falla utanför undantaget i försäkringsvillkoren. Tingsrätten anser att frågeställningen är särskilt intressant mot bakgrund av dels det förhållandet att en part i ett avtalsförhållande svarar endast mot sin avtalspart, dels att en beställare i ett entreprenadförhållande inte anses ha rätt att kräva en underentreprenör på ersättning för skada på utomobligatorisk grund.

Tingsrätten finner att enbart det förhållandet att ett krav benämns skadestånd inte kan medföra att dess ursprungliga karaktär förlorar betydelse. En annan ordning skulle öppna möjligheter för parter att kringå gällande regler enbart genom att komma överens om vilken etikett ett krav ska åsättas. En analys måste därför enligt rätten ske av vad ett krav på skadestånd avser.

I det aktuella fallet är det rättsligt sett inte möjligt att bortse från att det krav som senare kommit att kallas skadestånd är ett vite. Bravidas krav utgör därmed ett vite som inte berättigar till ersättning ur ansvarsförsäkringen. Bravidas talan ogillas av tingsrätten i denna del.

Domen är överklagad.